Sol och känslor

... solen har tittat fram igen och värm mitt hjärta och min kropp... allt ska ju bli lite lättare på våren när det är ljust men jag känner inte av det alla dagar... helgen har varit bra med besök av Fröken Lunchkock ända sen i fredags... lugn och ro och lite fest...
... Lillasyster Musik är nyss hemkommen från säsong i fjällen och mitt storasysterhjärta är lugnat för ett tag... det märks att hon växt tills sig lite...
Var ute på stadens uteställe i lördags... hamnade i baren med en nära vän och en cosmopolitan... pratandes gamla minnen när hon nämner Mr Big... hon hade träffat honom av en slump härom veckan och blivit sittandes och pratade med honom ett tag... hon säger att han bara har gott att säga om mig, att han verkligen bryr sig... jag tror henne... men varför känns det så konstigt att de har pratat om mig?... mitt ego spritter till av självbelåtenhet när jag förstår att han tänker på mig, talar om mig och dessutom på ett bra sätt... men varför varför känns det fortfarande som ett öppet sår när jag tänker på honom?
... en annan vän sade till mig för ett tag sen att jag är så feg... hon har rätt... det är jag! ... jag vågar sällan ta kontakt och jag är inte helt ärlig mot Mr Big... jag ger honom kanske inte alltid möjligheten att förstå mig... men what to do?
... vännen sade i lördags:

" Jo Sessan, han bryr sig och om han säger att han är kär i dig så är han, men du måste förstå... han är inte normal, han beter sig som om han har en hjärnskada!"