Har blivit hembjuden till vännen som har skaffat hus och jättestor familj... de kommer och hämtar mig om bara en liten stund... barnfria är de den här helgen och ringde faktiskt förut för att fråga om jag ville komma hem till dem och se på Melodifestivalen! Hör och häpna! Mitt hjärta skuttade förtjust upp i halsgropen på mig, vilken lyckokänsla!
Jag har ju levt eremitliv ett tag nu... typ fem veckor... inte gjort någonting alls... bara varit ensam... ofrivilligt ensam de allra flesta gångerna...
Men inte idag! Idag är jag en del av något, en del av en vänskap! Tack Du där uppe för att du äntligen lyssnade till min önskan...
Jippi! Halleluleja!
Jag finns, jag lever och någon vet om det!
Någonstans finns det en lyckostjärna bara för mig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
härligt, hoppas ni fick trevligt! ibland (allt som oftast) behöver man släpas ut ur sin egen ekande bubbla o vara lite social! :)
Skicka en kommentar