Vardagslunk

Utan att förstått det har livet helt plötsligt hamnat i en sådan där skön lunk... ni vet en sådan som bara finns och som jag ägnar alla dagar åt att finna!
Våren är här och inte blev jag egentligen gladare för det, men i mitt hjärta kan jag hitta ett lugn jag inte tidigare trodde fanns... precis som om mitt hjärta och jag äntligen hittat ett gemensamt tempo... ett som passar mig... bara mig... som om vi åter är i takt... behöver ingen annan för att känna mig lycklig... för det är det jag är... Lycklig... bara genom att jag är jag... mitt liv är mitt och ingen annans... jag känner mig hel bara genom att vara mig själv! Visst kommer det dagar när allt rasar... men då försöker jag hitta min rytm igen... MIN rytm...

... ett stilla regn faller... himlen är grå... jag njuter av att kunna ta djupa andetag i frisk luft... lungorna fylls och kroppen spritter av glädje... hur ska jag kunna sitta still... jo, det är ju det jag kan nu när lugnet infunnit sig! Tidigare sprang jag alltid iväg på något... kunde inte vara ensam en enda kväll utan att bli helt överstressad (?)... men nu kan jag njuta av att bara vara en stund...

... för ett tag glömde jag min nya vän... min blogspot... men nu är jag tillbaka... på den norska nationaldagen till ära!