Myskväll

Som den rara och snälla dotter jag är lovar jag naturligtvis att hjälpa min mor med storhandlingen på fredag eftermiddag... Tänker snabbt och bjuder in mig själv på middag så att jag ska kunna umgås med min familj ett par timmar... Se OS-invigningen och sånt... Umgås lite med Lillasyster Attityd...

Middagen äts... disken plockas undan... alla försvinner... Vart tar de vägen? Jo, mor hänger tvätt och lägger sig på soffan, Lillasyster Attityd bänkar sig framför datorn och mannen i huset dammsuger... Jag? Jag vill vara mysdottern och sätter mig i soffan för att invänta
OS-invigningen... Vi väntar... och väntar... Nu börjar den! (20.00)... Zzzzzzzz!... Mor sover med djupa snarkningar som följd (20.10)...
Jag inser mitt nederlag och går ner i hallen för att bege mig ut på en kall och uppfriskande promenad hem till mig...
När jag lämnar huset vrålar datorn ut musik till en mindre nattklubb och mor funderar på att gå och lägga sig...

När jag vandrar ensam hemåt börjar även mina tankar röra på sig... Denna gång mot
"Mr Föredettapolare"...

"Undrar vad han gör ikväll... Ett tag sedan jag såg honom nu. Konstigt hur allt blev som det blev... Kanske ska vara trevlig och höra av mig någon dag... nästa vecka...eller nästa igen... eller när han fyller år... Vad fan! Skit samma! Jag ser honom säkert nån dag..."

Ca fyrahundra meter senare på min kvällspromenad kör någon förbi mig och vinkar frenetiskt...

Jo, alldeles riktigt! "Mr Föredettapolare"... Ytterligare fyrahundra meter längre fram stannar han bilen när jag kommer och pratar en stund. Han är faktiskt söt och rar och trevlig och och och absolut inte ett endaste dugg intresserad av mig som jag är av honom...!

Så nu är mitt huvud rörigt, min kropp rörig och mitt hjärta är utan tvekan rörigt!...

... och när jag gick hem ikväll var det så stjärnklart att jag blev alldeles rörd...